Efter att ha återhämtat sig från gårdagskvällen samlades kören för repetition i vår värdkörs lokaler. Kören klämdes därefter in i en extremt liten lunchrestaurang, där vi lät oss väl smaka av kolesterolstinn kycklingfilé med ost och bacon. Således stärkta återsamlades vi för eftermiddagens workshop, där Thomas hade förberett en timmes föreläsning om den nordiska manskörens utveckling. Vi agerade jukebox och sjöng för den närvarande fåtaliga, men ändå intresserade, skaran av litauiska dirigenter.
Workshopen övergick i repetition, där vår värd kompositören Vytautas Miškinis övertalades att dirigera uruppförandet av sitt eget stycke "And Death Shall Have No Dominion" på kvällens konsert.
Rep i kyrkan, och sedan var det dags för en samkonsert med Vytautas kör "Ąžuoliukas" - en ungdomskör, som för tillfället utökats med äldre sångare till 80 man. Vi var mycket nöjda med vår del, och de var mycket nöjda med sin.
Efter konserten blev det samkväm med Ąžuoliukas i deras lokaler. Man märkte att de visste vad en gästande manskör ville ha - lite tilltugg, och en rejält tilltagen fri bar! De stackars damerna som var med på festen utsattes för upprepade serenadförsök, men även dryckesvisor på de båda språken framfördes. Thomas hade tidigare på dagen sprungit på ordföranden i Nordisk Sangerforbund - islänningen Eyþor Eðvarðsson - och han var med på festen i sällskap ned två galanta damer.
Kören stortrivdes, och hr. sekreterare sammanfattade stämningarna med följande visdomsord:
Natten i Vilnius utvecklades sig senare efter sina inneboende förutsättningar. What happens in Vilnius, stays in Vilnius.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar